En ukelele

Eje vill ha en ukulele. Gärna en gul. De kostar tydligen endast 299:90 kr på Teknikmagasinet påpekar han, och visar mej bilden.

En anekdot

Sen jag fick barn har jag blivit mer harig.
Tänkte jag skulle berätta om en händelse från när jag var liten bara för det.

Det var sommaren 1988. Jag (9 år) och min moster (8 år) var iväg på vår första kollovistelse på Barnens ö. En dag så lyckas vi ta oss från gruppen ut mot stora vägen vi två själva. Väl där bestämmer vi oss för att kolla huruvida vi kan lägga örat mot asfalten och därmed höra bilarna som kommer. Tillslut kommer en bil körandes och där ligger vi, två små flickor med ett varsitt öra mot vägen. Vi flyttar inte på oss, för vi tävlar om vem som kan ligga kvar längst, så bilen bromsar in och ut kommer en hysterisk kvinna springande. Jag minns inte allt men kvinnan är arg och vill veta vem som har ansvar för oss. Hon kör oss därför tillbaka till kollot och berättar hela historien för våra ledare, snyftande, mellan kaffeklunkar och bulltuggor. Vi fick sitta och se på och skämmas.

Stackars henne kan jag tänka ibland.

Välförtjänt efterrätt

Idag har varit en låång dag. Var på jobbet 8-18.20, alltså drygt 10 h. Mot mina 6 h i vanliga fall. Och imorgon börjar jag 7.
Behöver jag säga att det är mycket just nu?

Favoriten är på besök

Så medan Patrik och Eje hänger så virkar jag några rutor.

Ett evigt virkande

Jag har börjat virka mormorsrutor. Tillsammans ska de bli ett överkast. Så snacka om evighetsprojekt! Men oj så fint det kommer bli.

Är uppe i 15 st totalt. Tänkte redovisa antalet lite då och då, bara för att.

Det är fan skillnad på kyckling och kyckling!

Har alltid rafsat reda på den billigaste kycklingfilén när jag handlat. Det har blivit Euroshopper, Ivars, Willys och kanske något annat krafs, för jag har tänkt att "kyckling som kyckling liksom"! Sen nu sist så tjackade jag faktiskt Guldfågeln och idag var det dags att laga mat på den. Eftersom vi hade en filé kvar från ett krafsmärke så hamnade det en katt bland hermelinerna så att säga. Helt plötsligt stod det nämligen klart, det jag trott ha varit kyckling, har fan inte varit det! För jämte en fin hög med rosa fina bitar så låg en hög sorgliga isfiléer. Det är ju ingen mat!

Från och med nu serveras alltså bara Guldfågeln i vårar kök. Kycklingfilé när den är som bäst helt enkelt.

Här sitter jag

Här sitter jag i en immig bil och väntar på att S ska handla klart. Eje prövar sina röstresurser i baksätet men jag låtsas som ingenting.

Astrid och tomtenissen

Astrid och tomtenissen myser. Mest på nissens initiativ förstås.

Ejes packlista

Eje brukar alltid packa det viktigaste när han ska iväg. I vagnen hittar vi gosedjur, duplo, en plastkossa, gammalt godispapper och en brandbil.

Bra start

Kl 10.30 gick vi upp. Då hade Eje och mormor varit uppe sen 7. 11.30 gick Eje och la sej igen och vi med. Haha, bästa dagen på året river vi av såhär direkt bara!