Eje var på toppenhumör när jag hämtade honom på dagis. Sen ute i kapprummet så satte jag honom på bänken och vände mej om för att ta overallen. Jag hann tänka att jag måste jobba snabbt, så han inte ramlar. Duns (!) sa det, sen låg han där ändå, alldeles förtvivlad och skadad. Så vi fick sitta och kramas i 20 min innan vi klädde på oss. Och nu har han en bula. Plutten..
Jäkligt klantigt av mej var det i alla fall.
Ja, det är ju ett ögonblicks verk det där. Hugo har nu en limmad och tejpad panna efter att ha snubblat och trillat rätt in i den skarpa sängkanten. Inte kul alls! Som tur är har de ju bra läkekött iaf de små.
SvaraRadera